Min resa

Den senaste veckan har jag vid flera tillfällen fått frågan om varför jag valde att lämna vård och omsorg och starta upp mitt eget företag från grunden, med metoder som få känner till.

Jag varnar redan nu att detta kommer att bli ett långt inlägg, det kommer även att skrivas utifrån min sanning och mina upplevelser. Jag har valt att kalla texten för "Universum vid min sida".

Vi börjar från början, med en liten flicka som drömde om att jobba i vården redan tidigt. Jag läste till undersköterska och började jobba dagen efter studenten på Mölndals sjukhus. I början älskade jag mitt jobb, men upptäckte snabbt att allt bara handlade om att effektivisera, patienterna var alltid sekundära. Vi drog ner på personal, avdelningar stängdes och patienterna bollades runt bland olika instanser men de blev aldrig friska. jag arbetade på en avdelning där många svårt sjuka yngre vårdades och flera av dem avled. Jag minns fortfarande varenda en av dem. Det började skava i mig redan då. Under hela tiden har jag även varit intresserad av den alternativa sidan. Jag gick Reikiutbildning när jag var runt 20 år, jag läste allt jag kunde komma över om homeopati, naturmedicin, örter m.m. Min dröm var att bli homeopat, tyvärr fanns inte ekonomin eller möjligheten för mig då. Istället hoppade jag på en utbildning till Kost - och friskvårdspedagog, med det naiva siktet inställt på att jobba för att förebygga ohälsa och sjukdom. Tyvärr upptäckte jag tidigt i utbildningen att allt var färgat av gamla studier och riktlinjer, man förkastade ny forskning och följde livsmedelsverkets rekommendationer slaviskt i utbildningen. Jag arbetade aldrig med detta efter utbildningen, utan valde istället att gå tillbaka till vård och omsorg och arbeta med förebyggande verksamhet riktad till äldre. Det var fantastiskt roligt att få möta alla dessa människor, jag gjorde hembesök och startade upp flera träffpunkter. Men även här tog de ekonomiska sparkraven över och träffpunkterna stängdes en efter en. När chefen ville att jag skulle avveckla ännu en förebyggande enhet så sa jag stopp och sa upp mig. Jag sökte och fick jobb som biträdande enhetschef på ett boende och tänkte att som chef har jag möjlighet att påverka mer, men nej. Du är så bakbunden. Det gick några år och jag hade förmånen att än en gång få arbeta med aktiviteter och förebyggande verksamhet, tills boendet där jag hade min sista anställning som aktivitetsansvarig behövde en ny biträdande verksamhetschef. Valet föll på mig då jag hade chefserfarenhet och jag tänkte att ok, jag ger det en chans till. Företaget jag arbetade på då, ett privat var riktigt bra, och vi hade mycket resurser både till våra boende och personal, så jag trivdes bra. Men så kom pandemin och hela världen blev tokig. För att fatta mig kort så har den tiden satt många spår, trauman och ärr i mig, detta var helt horribla år att arbeta samt vara chef. Mitt i pandemin bytte vårt boende ägare och jag blev efter många turer till sist verksamhetschef på ett boende, detta var första gången jag var ensam ansvarig, tidigare hade jag varit biträdande utan personal och budget ansvar. Jag kan ärligt säga att jag avskydde att vara chef, jag var nog den sämsta någonsin. Jag kände mig som en alien i de flesta sammanhang.

Jag kommer inte att skriva mer här om pandemiåren då de kräver ett eget inlägg. Men jag har lovat mig själv att vara autentisk och stå upp för sanningen så jag kommer att skriva ett inlägg om dessa åren och vad som egentligen försiggick inom äldreboendenas låsta dörrar. Men nu till min vändning, om hur det gick till när jag bad Universum "ta över". Texten nedan är skriven som ett utkast för att vara med i en bok, men jag valde att dra mig ur innan publicering då jag själv ville äga den, därför kan det vara några upprepningar.

Min väg mot drömmen började på E6 mot Falkenberg en dag i april 2021. Jag satt i bilen på väg mot ett uppdrag jag för tillfället hade på ett boende i Falkenberg, detta innebar en timmas resväg från mitt hem. Av en tillfällighet så passade jag på att lyssna på en vlogg som jag hade dragits till och i just detta avsnitt hade man bjudit in två personer som arbetade med en för mig då okänd energihealingmetod, Emotion Code. Det var som att allt bara föll på plats för mig när de berättade om sina arbeten och hur metoden fungerade. Jag har som jag skrev ovan varit öppen och intresserad för det alternativa och mediala och började tidigt att utforska dessa områden. När jag var runt 20 utbildade jag mig i Reiki och året efter gick jag en tvåårig mediumutbildning och hade sedan dess drömt om att kunna kombinera detta på något vis och arbeta med det. Så när jag hörde att man i Emotion Code arbetade med både energier och intuition/medialitet så kändes det som att nu kan jag ha hittat rätt. De berättade om mannen som utvecklat metoden, Bradley Nelson, och om en bok han skrivit Emotions koden. Av någon anledning så kände jag igen både titeln och omslaget och det visade sig att jag redan hade boken hemma. Jag är med i en bokklubb och jag glömmer ofta att avbeställa månadens bok. Samma kväll satte jag mig och började läsa boken och några dagar senare köpte jag utbildningen. Det skulle dock dröja drygt ett och ett halvt år innan jag hade möjlighet att ta steget mot drömmen fullt ut.

Några hinder på vägen

Jag genomförde utbildningen snabbt och full av entusiasm tänkte jag starta upp min verksamhet så snart mitt uppdrag i Falkenberg tog slut, men ödet ville annorlunda.

Jag blev uppringd av en konkurrent till det företag jag arbetade på vid tillfället och blev erbjuden en 6 månader projektanställning som kvalitetsansvarig på ett vård och omsorgsboende. Jag tänkte att 6 månader mer eller mindre gör inte så mycket. Denna projektanställning ledde av olika anledningar till ytterligare ett år som verksamhetschef på samma boende. Under detta år passade jag på att gå steg två av utbildningsprogrammet, Body Code samt återuppta mina Reikikunskaper genom att gå om utbildningen steg 1 och steg 2.

Jag var under den här tiden frustrerad och otålig över att skjuta upp min dröm men med facit i hand så var det meningen att det skulle vara så.

Ödet eller slumpen?

Det privata boendet jag var chef på skulle vid månadsskiftet oktober/november 2022 gå över till kommunen. Jag var beredd på att inte få följa med för enligt avtal så brukar inte chef ingå vid övertag. Jag förberedde mig under våren och sommaren på att äntligen få starta upp mitt eget företag. I september kom dock ytterligare en kalldusch då min dåvarande chef på det privata bolaget ringde upp mig och sa att de precis hade läst i avtalet att chefen visst följde med i övertaget, men då kommunen också missat detta och redan tillsatt nya chefer för boendet så stod vi alla där lite smått oförberedda. Kommunen var tvungna att erbjuda mig en liknande tjänst att börja på inom två månader men för tillfället fanns det inga tjänster. Jag som helt hade ställt in mig på att få sluta och starta upp eget blev helt knäckt. Men här kom en helt oväntad vändning, eller var det ödet? Jag tog kontakt med facket och enligt dem så kunde vi börja en förhandling för utköp då varken jag eller kommunen var direkt intresserade av varandra.

Finansiering av universum

Vi backar tillbaka någon månad för under sommaren hade jag även på allvar börjat fundera på om jag skulle kunna starta ett företag rent ekonomisk då jag inte hade något startkapital. Jag har alltid trott på attraktionslagen och ofta har mina manifestationer slagit in, allt från hur jag fick min första lägenhet till hur jag träffade min man. Jag satt en kväll, ganska så uppgiven och vände ut och in på mig själv. Till slut sa jag bara att ”Universum, är det meningen att jag ska göra detta så hjälp mig ekonomiskt!”. Efter detta tog det bara någon vecka innan min chef sa att hon hade missat att kryssa i att jag redan hade årets lön i förhandlingarna så helt plötsligt skulle jag få en retroaktiv lön för 6 månader, vilket gav lite pengar. Strax efter detta så kom då även informationen gällande övertaget och vi påbörjade en förhandling med kommunen, vilket i slutändan gav mig 5 månadslöner. Som om inte detta var nog så meddelade VD:n på mannens företag att då elpriserna var så höga just då så ville de hjälpa sina medarbetare genom en bonus på tvåtusen/månad. Samt att någon månad senare fick vi tillbaka pengar för elräkningarna, sk el-stöd. Dessa från början helt oväntade ekonomiska tillskotten medförde att jag i lugn och ro kunde bygga upp mitt företag och inte behöva oroa mig för ekonomin.

Mitt fortsatta förhållande med universum

Jag har nu haft mitt företag sedan november 2022 och det har gått bra ända från början. När jag känner att det börjar gå ner i kundbokningar så sätter jag en bön och intention till universum med samma frågeställning ”är det meningen det här så hjälp mig”, det dröjer inte många dagar innan bokningarna börjar trilla in. Jag lever på riktigt min dröm idag.

Att våga gå mot strömmen och bryta normen

Jag har vid så många tillfällen blivit ifrågasatt för mitt val att gå från högavlönad verksamhetschef till att arbeta med en för de flesta helt okänd energihealingmetod. Är jag modig, naiv eller rent ut av dum? Eller har jag bara en stark själ med en inre längtan att få uppfylla mitt livs syfte, att få hjälpa människor till en bättre hälsa både fysiskt, andligt och mentalt?

Jag har sedan jag startat mitt företag utbildat mig vidare i steg tre, Belief Code och så är jag snart färdig homeopat/djurhomeopat. Jag har även under dessa år fått förmånen att träffa så ofantligt många människor och skapa nya relationer och samverkansprojekt. Varje dag ser jag mirakel hända hos de som kommer till mig och jag vaknar alltid full av tacksamhet över att ha universum med mig i alla lägen.

Varje dag öppnar sig nya möjligheter för mig t.ex. intervjun i tidningen Hälsa, min nyfikenhet för "En kurs i mirakler", ett nytt samarbete i nätverket Nova Health som ni kan läsa mer om via länken på första sidan på hemsidan och även själva anmäla er till.

Tack för att ni läste så här långt.